När en ägare eller styrelseledamot i ett aktiebolag avlider så kan det uppstå osäkerhet omkring vad som händer med bolaget. Ett dödsfall innebär inte automatiskt att företaget upphör. Men det kan bli juridiska och praktiska problem även om man inte kommer att avveckla ab med likvidation.
Hur situationen hanteras beror på den avlidnes roll i bolaget, bolagets ekonomiska ställning och hur ägandet är strukturerat.
Avveckla ab – Tänk på att bolaget är en juridisk person
En viktig sak att komma ihåg är att ett aktiebolag är en egen juridisk person. Det betyder att bolaget fortsätter att existera även om en ägare, styrelseledamot eller firmatecknare går bort. Dödsboet träder in som ägare tills aktierna eventuellt överlåts eller till man kan avveckla ab.
I praktiken så kan det förstås bli så att den dagliga driften av verksamheten försvåras. Detta särskilt då den som gått bort var ensam i styrelsen eller bolagets enda firmatecknare. Det dagliga arbetet kan ju också ha hängt på denna persons insatser och då blir det mer än rent juridiska saker att lösa.
När uppstår behovet av likvidation av ab?
Likvidation kan bli aktuellt om:
- Ingen kan eller vill ta över bolaget
- Bolaget saknar verksamhet efter dödsfallet
- Ekonomin inte längre är hållbar
- Dödsboet vill avsluta åtagandet
- Styrelsen inte längre är beslutsmässig
I dessa situationer krävs det ett aktivt beslut för att bolaget ska avslutas. Ingen ting sker per automatik.
Styrelseproblem och tvångslikvidation
Om den avlidne var ensam styrelseledamot eller bolagets enda ordinarie ledamot kan bolaget hamna i juridisk limbo. Ett aktiebolag måste ha en behörig styrelse för att fungera korrekt. Om styrelsen inte registreras kan Bolagsverket inleda tvångslikvidation.
Det här innebär att bolaget försätts i likvidation oavsett vad dödsboet eller arvingar önskar. En extern likvidator utses och bolagets tillgångar används i första hand för att täcka skulder och kostnader.
Dödsboets roll
När aktierna tillhör ett dödsbo blir dödsboet tillfällig ägare av bolaget. Det är dödsbodelägarna som fattar beslut om försäljning av bolaget och som kan fatta beslut om frivillig likvidation. Dödsboet ansvarar också för att styrelse och firmateckning fungerar och kan sälja aktierna till nya ägare.
Här ska det poängteras att dödsboet inte ansvara för bolagets skulder personligen så länge som inget personligt borgenansvar finns.
En frivillig likvidation
En frivillig likvidation går i detta läge till på följande vis:
- Bolagsstämma beslutar om likvidation
- En likvidator utses
- Bolaget avvecklar tillgångar och betalar skulder
- Eventuellt överskott betalas ut till aktieägarna
- Bolaget upplöses
Skillnaden är att besluten fattas av dödsboet och inte av den avlidne själv.
Skatt och ekonomi
Skattemässigt betraktas bolaget som vanligt under likvidationen. Eventuellt överskott beskattas hos dödsboet eller mottagaren beroende på hur arvet fördelas. Det är viktigt att inte blanda ihop privat dödsboekonomi med bolagets ekonomi. Dessa är juridiskt sett helt separata.
Varning för passivitet
Att låta bolaget bli liggande utan åtgärd är ofta det dyraste alternativet. Bokföring, deklarationer och rapportering fortsätter krävas så länge bolaget är aktivt. Passivitet kan leda till förseningsavgifter, personligt betalningsansvar, tvångslikvidation såväl som onödiga juridiska kostnader.